I drömmen var flickan ung. Kanske fjorton år. Hon gjorde allt hon som vuxen och äldre tonåring misshandlat sig själv med. Hon skrek, tog droger, överdoserade läkemedel, hatade och verkligen levde ut sina starka känslor på olika sätt. I drömmen fanns människor som stod pall. Som satte gränser och som fanns kvar genom kriserna. Vuxna människor som tolkade hennes signaler som ett rop, ett vrål, ett isande gallskrik på hjälp. I drömmen kunde hon få guidning genom känslovallningarna av de runt omkring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar